Håll ihop henne!

Jag funderar ofta på vad som är fel i dagens dressyrvärld och varför. Varför blev det så fel för mig själv? Tyvärr återkommer man till kunskapsbristen hos tränarna. De förmedlar självklart vad de själva lärt sig och vad de anser är rätt. Men tittar man bara lite mer noggrant på hur en häst fungerar biomekaniskt, hur den måste arbeta med sin kropp för att hålla och dessutom tittar på exempel (finns massor på nätet) på en korrekt arbetande bakdel, engagerade magmuskler med svingande rygg och hur hästen ska bära sitt huvud så kan man faktiskt undra hur en sådan masshjärntvätt kunnat förekomma. Det är ju egentligen ändå så lätt att faktiskt se många av gundfelen i den moderna ridningen.

Ett av de allra största missförstånden enligt mig är uppfattningen att en dressyrhäst ska vara kort. Hur många har inte ridit träningspass med kommentarer som ”Hon ska vara på tygeln”, ”Håll ihop”, ”Håll henne i ramen”, ”Hon får inte bli längre”, ”Korta upp henne”, ”Hon ska vara rundare (läs dra in nosen)”. En dressyrhäst ska vara LÅNG! Smaka på det… Det är inte helt lätt att acceptera direkt, iaf om man tränat för tränare av den sort jag tränat för. Jag själv har aldrig tidigare tränat för någon som förklarat det för mig, eller lagt tid på att utbilda varken mig eller hästen i detta. Av okunskap? Bara en häst som tillåts bli helt lösgjord och lång i sin överlinje har möjlighet att sedan samla sig korrekt, vinkla sina bakben och sitt bäcken, vilket INTE har något som helst att göra med att hästen ska ”hållas ihop”. Det enda dessa hästar lär sig (förutom att de bland annat faktiskt går sönder i sina nackligament) är att om jag knäpper av så slutar matte att dra mig i munnen, eller drar iaf mindre, eftersom hästen då anses ha blivit lätt i handen. Ja du, den har helt enkelt gett upp… Ungefär där var väl Oxy här:

Oxygen maj 2014

Det andra stora missförståndet är att hästar på något vis skulle lösgöras genom bändande och dragande i deras stackars huvud och hals åt sidan. Åter igen, vem har inte fått instruktioner som ”Böj igenom”, ”Ställ igenom mer”, ”Lossa henne i nacken”, ”Forma mer (läs böj halsen, utan att bry sig om vad själva kroppen gör)”. Jag har suttit SÅ många varv på den där jäkla volten och dragit i innertygeln och förböjt halsar med enda påföljande instruktionen ”Ställ igenom mer, hon måste ge efter” där hästen för att inte gå omkull tvingats hänga på innerbogen, skjuta ut ytterbogen, sätta mig på utsidan och springa på snedden med sina bakben och i princip slå krokben på sig själv. Och jag har hela tiden känt att det varit så himla fel, men vad ska man göra när man betalar dyra GP tränare för att få tillgång till deras ögon, kunskaper och träningsmetoder?

Och så faller det så jäkla platt när man inser att dessa verkligen inte kan ett dugg om korrekt träning och utbildning av en (hållbar) häst. De vet däremot i bästa fall hur man producerar något som kan få höga siffror av domare på en tävling. Jag skäms för att jag inte tog tag i detta tidigare men jag har ju varit lika okunnig och hjärntvättad som alla andra. Det är så jäkla tragiskt, eftersom det egentligen är ganska enkelt att utbilda en häst och det på ett sätt som hästen dessutom kommer uppskatta. Det är bara det att det tar tid, tid som inte många har eller vill ta sig. Men rider man på det viset som man gör ”modernt” så accepterar man helt enkelt priset att hästen förr eller senare går sönder. Det är obehagligt hur många ryttare som förbrukar häst efter häst och inte alls kan se sin egen del i att proceduren upprepar sig. Det ska aldrig vara bråk för att få en häst att genomföra något. Då gör man fel eller så är hästen inte tränad och mogen/stark nog för uppgiften.

Jag anammade en sak väldigt nyligen som lät klokt. Ska man göra en specifik övning med sin häst, säg en galoppiruett. Så gör man det max tre gånger. Då ska det för varje försök bli bättre, annars brister något i kommunikationen eller utbildningen. Då ska man inte fortsätta att öva på att göra fel utan istället analysera varför det blir fel och träna på de beståndsdelar som bygger upp piruetten var för sig. Gör hästen helt rätt under utbildningen så behöver man inte heller göra om övningen igen. Hästen ska ju få lära sig att den gjort rätt och belönas för det.

Det som är lite jobbigt är att trots att jag anser mig själv börja ha bra koll på vad som är rätt och även hur man ska göra, så misslyckas jag. Jag drar fortfarande felaktigt i någon tygel eller råkar sitta fel placerad över hästen och kanske kräver för mycket. Men när man blivit medveten om det kan man ju äntligen börja åtgärda det och bli en bättre ryttare. Det är ju det som är tjusningen och som gör mig så himla motiverad. Det är också fantastiskt hur förlåtande hästar är och hur snabbt de anpassar sig till korrekt ridning. Man ska ju vara väldigt ödmjuk till det faktum att de över huvud taget tillåter oss att befinna oss på deras rygg. Då är ju det minsta man kan göra att tacka för det genom att bli den bästa ryttare man kan bli!

2 reaktioner till “Håll ihop henne!”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *